Demokratins problem och möjligheter

Den politiska utvecklingen de senaste åren och den globala klimatkrisen har gjort nydanande reflektioner kring demokratins organisering och värde allt mer brådskande. Trots demokratins historiskt stora framgångar talar allt fler tecken för att demokratin som styrelseskick faktiskt står inför en tillbakagång. I många etablerade demokratier har väljarnas missnöje med politiska partier och de demokratiska systemens kraft att leverera välstånd ökat, samtidigt som ett antal icke-demokratiska – men materiellt framgångsrika – länder får högre poäng än många demokratier i vissa oberoende mätningar av hur nöjda medborgarna är med styret av sitt land.

Vad gäller väljarnas möjlighet att påverka beslut växer just nu ifrågasättandet av hur mottagligt det politiska systemet egentligen är för väljarnas åsikter. De representativa demokratierna verkar i många fall oförmögna att hantera några av dagens mest brännande problem, som klimatkrisen och växande ekonomisk och social ojämlikhet. Det har också visat sig svårt att säkra en politisk styrning av offentlig verksamhet som är både effektiv och tillvaratar centrala demokratiska och etiska värden. Sammantaget, menar många, är demokratins position som ”det bästa styrelseskicket” hotad.

Forskningsresultaten på detta område är idag svårtolkade och analyserna behöver fördjupas. IFFS tema Demokratins problem och möjligheter driver därför forsk­ning om faktiska och möjliga hot mot demokratin, och om hur demokratin kan utvecklas och förbättras, både med avseende på inflödes- och utflödessidan.

IFFS forskare har länge jobbat med teoretisk och tillämpbar utveckling av några av demokratins klassiska avgränsnings­problem: Vilka ska få vara med och fatta vilka beslut? Är dess domän bara nationalstater eller bör den även tillämpas på övernationella stater eller kanske till och med globalt? Frågan om demokratins domän har också en koppling till den pågående klimatkrisen och frågeställningar i temat Framtida generationer. Det demokratiska styrelseskicket har ett slags ”nutidsbias” samtidigt som det är framtida människor som kommer att få leva med konsekvenserna av många av de beslut som fattas idag. Bör man till exempel inrätta en ombudsman för framtida generationer? Vilket mandat bör då en sådan ombudsman ha?

En annan domän som kan omfattas av det demokratiska styret är icke-geografiska enheter som internationella institutioner och företag. Detta anknyter bland annat till traditionen med kooperationer, företag som ägs eller styrs av de anställda. Detta är vanligt i flera marknadsekonomier men har inte utgjort mer än ett blygsamt inslag i den svenska ekonomin. Medarbetarägda företag skulle kunna motverka den ökande ekonomiska ojämlikheten eftersom en större andel av de som arbetar i företagen då skulle få större del av företagens avkastning. I takt med att allt fler både kvalificerade och okvalificerade arbetare påverkas av globaliseringen och automatiseringen inom näringslivet ökar arbetsplatsdemokratins relevans, och forskning pekar på att när de anställda får mer makt, förtroende och inflytande ökar såväl den ekonomiska effektiviteten som de anställdas arbetstillfredsställelse.

IFFS demokratiforskning undersöker såväl övergripande frågor om demokratins domäner som konkreta frågor om hur idén om det demokratiskt styrda företaget kan utvecklas.

Nästintill alla samhällen har eliter, det vill säga små grupper som bestämmer oproportionerligt mycket över andra grupper. Ibland är ett sådant övertag demokratiskt grundat, som när en politisk elit är vald av folket. Men det finns också andra grunder för eliter: hävd och tradition, eller befintlig tillgång till större resurser i form av pengar eller utbildning. Eliters inflytande står i ett spännings­förhållande till politisk jämlikhet som demokratins förutsättning och resultat.

En i detta sammanhang betydelsefull grupp är de så kallade policyprofessionella, individer som utan att vara förtroendevalda är anställda för att påverka politik och politiker. I Sverige, liksom i andra västerländska demokratier, är detta en grupp som vuxit sig allt större de senaste decennierna. En annan viktig fråga gäller hur eliter uppstår, reproduceras och transformeras. På senare år har forsk­ning om eliter identifierat nätverk som en viktig mekanism bakom varför individer har olika tillgång till viktiga resurser som i sin tur kan leda till makt och status. Under programperioden planeras därför forskning om internationella elitnätverk och deras förhållande till demokratins tillbakagång, bland annat med fokus på utvecklingen i forna Sovjetunionen där mäktiga elitnätverk växt fram och ”oligarker” uppstått vilka lagt grunden för utvecklingen till en militaristisk autokrati.

IFFS demokratiforskning syftar till att ge ett nytt bidrag till kunskapen om hur eliter bildas och vilken roll som nätverk och elitskolor spelar i processen, något som kan bidra till den aktuella diskussionen om strukturell ojämlikhet och företagsledning.

En väl fungerande demokrati förutsätter att politisk styrning av offentlig verksamhet fungerar så att verksamheten blir ändamålsenlig och effektiv samt tillvaratar viktiga demokratiska och etiska värden. Under de senaste decennierna har flera reformer av styrningen av den svenska offentliga sektorn genom­förts för att öka dess kvalitet och effektivitet. Men vilket underlag vilar sådana reformer på? Och vilka effekter får denna styrning för professionella gruppers autonomi, arbetsmiljö, kvalificerade yrkesutövning och förutsättningar att ta etiskt och demokratiskt ansvar?

IFFS forskning fokuserar på styrning och ledning av dels sjuk- och hälso­vård, dels forskningspolitiken – områden med avancerat kunskapsinnehåll och starka professioner som tar en betydande del av den offentliga sektorns resurser i anspråk. Vi analyserar de kunskapsunderlag styrningen bygger på, vilka aktörer som ligger bakom deras tillkomst och den process i vilken de framställs och används. Vi undersöker också hur den vardagliga verksamheten hos vårdens praktiker (som läkare och sjuksköterskor) och forskare påverkas. Utöver viktiga empiriska bidrag avser forskningen att ge normativa och konstruktiva bidrag till hur framtidens kunskapsförsörjning och styrningspraktik kan organiseras på dessa områden.

Politiska beslut och samhällsreformer ska helst vara evidensbaserade. Om detta råder konsensus men det pågår fortfarande en debatt om vilken evidens som bör användas för att stödja vilka policybeslut. Dessa frågor är av stor vikt när det råder omfattande osäkerhet, som det ofta gör när vi ska bedöma utmaningar för mänsklighetens framtid – till exempel klimatförändringar och risker och möjligheter kopplade till ny teknologi. IFFS forskning undersöker evidensens roll i policybeslut och syftar till att underlätta kommunikationen mellan policyansvariga och forskare genom att tillhandahålla ramverk för att jämföra och kombinera olika sorters evidens, samt verktyg för att använda dem i beslutsfattande.

I detta sammanhang är också experternas roll viktig. När politiska beslutsfattare och allmänhet försöker avgöra om de kan lita på de bedömningar som görs av experter fästs ofta stor vikt vid om experterna är överens. Om det finns konsensus eller nästan konsensus kring en bedömning får den vanligen mer gehör än om åsikterna går isär. Men styrkan hos denna indikation beror på hur och varför enigheten har uppkommit. Om enigheten uppstått för att parterna har nått sina slutsatser oberoende av varandra och i sammanhang som uppmuntrar ifrågasättande, finns större skäl att fästa vikt vid den än om den är resultatet av sociala mekanismer som gjort att potentiella kritiker stötts bort. Under vilka omständigheter utgör förekomsten av enighet ett skäl att lita på de bedömningar det råder enighet om?

Ökad politisk polarisering antas prägla vår samtid och förväntas få ännu större betydelse framöver. Med det menar man vanligen att människor i högre grad ogillar, och därför har svårare att acceptera, dem som har andra politiska åsikter än de själva och därför är mindre benägna att söka samförstånd och kompromisser. Detta kan både påverka och påverkas av hur de poli­tiska partierna agerar, och i förlängningen finns en risk att denna utveckling kan hota eller destabilisera demokratin. Oron för ökad polarisering kopplas också ofta till diskussionen om det förändrade medielandskapet, som spridningen av kon­spirationsteorier, uppkomsten av filterbubblor och ekokammare och algoritmernas roll.

För att närmare studera politisk polarisering krävs en mer precis definition och ökad förståelse av begreppet. En viktig fråga är om polarisering alltid bör ses som något dåligt, bland annat med tanke på att åsiktspluralism och stor ideologisk och religiös spännvidd ofta ses som ett värde i demokratiska sammanhang. Dessutom krävs systematiska undersökningar av huruvida de påstådda attityd­förändringarna verkligen har ägt rum i den omfattning som man tänker sig. Politiska motsätt­ningar är inget nytt, så vad finns det för bevis för att vi är i en annor­lunda situation just nu? IFFS forskning om politisk och annan polarisering undersöker såväl empiriskt kontrollerbara sakförhållanden som möjligheter till normativ utveckling och analytisk begreppsskärpning.